Mina barn- min drivkraft

Min vardag består näst intill bara barn, något jag är oändligt tacksam för. För mig är barn livets stora gåva. 
Det är många människor under dessa 3 år som sagt att William är heldig (lyckosam ? på svenska) som har fått mig som mamma, som kämpar alla dygnets timmar för att han ska få det liv han förtjänar.. Ligger på hos alla miljoner olika instanser/grupper för att han ska få alla sina hjälpmedel (allt från lägenhet,bil,säng till kyllakan och fler timmar med sina assistenter) självklart blir jag glad och smickrad över dessa ord, men jag anser att det är jag som är heldig att få vara mamma till just William.. Den livsgladaste lilla människan jag någonsin mött med en förmåga att få klumpar i magen att försvinna. 
Sen fick jag en till, och det kan jag vara ärlig med att säga, kunde aldrig ha trott att det skulle finnas samma kärlek till ett små syskon som jag kände för William.
Ända tills hon låg där vid min sida trodde jag så, men där var hon, min vackra lilla Hedda. Det fanns en alldeles egen plats i mitt hjärta för henne, med en alldeles egen personlighet som får hel mig varm. När hon var pyttis kunde hon inte sova om hon inte hörde sin storebrors respiratorljud, hon vaknade inte eller ens reagerade när vi behövde suga med sugmaskinen eller hosta med hostmaskinen, hon var allra tryggast då hon fick ligga tätt intill sin storebror.
Hon anpassade sig vid lite mer kritiska situationer runt William, när vi bara fick lägga ner henne på en madrass på golvet tills vi hade situationen runt William under kontroll..
Jag kom till att älska mina barn lika mycket, fast på lite olika sätt då de har två helt olika personligheter och förutsättningar.
Kan sammanfatta detta väldigt kort egentligen, utan mina barn är jag ingenting, utan mina barn hade jag aldrig orkat det här livet ! 

Idag när Heddas Anne kom och tog med sig henne ut på tur, hade jag som sagt redan ett rent och fint hem så vila stod på schemat. Så blev det inte, såklart .
Fixade med viktiga saker, men också saker som känns mer än underbart .
Dock har det fortsatt i jobbig anda då det positiva dämpas märkbart!

Direkt när Hedda var tillbaka kom en man för att titta på våran dörr med automatisk dörröppning, för att avlösas med samtal från socionomen för att riva upp olika sår som måste klargöras... Direkt efter det kom ett samtal ang julschemat (har nog tagit mig lite vatten över huvudet ang det då mitt dåliga samvete tar över, men vad ska jag göra ? William behöver precis lika mycket hjälp oavsett om det är julafton eller en vanlig tisdag...)
O direkt det samtalet var slut var Williams två ergoterapeuter här.
Fick då ett jätte viktigt samtal som jag inte kunde bortse och fick gå iväg o Petra ta Hedda sålänge.

När samtalet var färdigt var jag alldeles för snurrig i huvudet för att kunna koncentrera mig ordentligt på det ergoterapeuterna kom för att göra, efter en stund blev jag vettig och fick fram det som skulle fram.
Vid den tidpunkten var Hedda helt knäckt, super övertrött och hungrig, stackarn !
La mig med henne o fick faktiskt en timmas sömn.

När hon vaknade gick jag o Petra o bebisen ner till den nyöppnade indiska resturangen för att prova maten där då varken tid eller ork fanns för att laga något.
SVINGOTT ! 
Efter det slängde jag Hedda i ett bad i ws balja, tills jag kom på att jag behövde en dusch, så fixade vatten instora badkaret och slängde ner både mig o Hedda där :)
Funkade skitbra ! Jag får absolut inte duscha för henne, o hon är livrädd för att sitta i duschen medans man duschar, så skönt att jag hittade en lösning som funkade :)
Smorde in henne med den goa weleda lotion o gjorde klar henne för kvällen.
Jag hoppas hon somnar tidigt så jag också kan försöka komma i säng, för våran natt till idag var helt förfärlig!
Hon är snorig och hes och tror hon har febertoppar på nätterna nu, och kände efter i munnen på henne förut o nu är framtänder påväg, kraken !
Dessutom blev det jävla strömavbrott så jag blev väckt av Williams assistent då hans fuktare inte funkar utan ström.. Suck.. Vi fick kontroll på läget och la en plan, och efter ca 20 min sattes det igång igen. 
Så många timmars sömn hade varit en överdrift att säga ;)

Imorgon har jag ett samtal jag vet om, som måste göras. Hoppas att det stannar där. Skulle vara tacksamt med en lugn nu, längesen sist nu. 

Nej, du börjar bebisen sova-protestera ;)


Tryggt hos storebror när man är minst i världen <3





Hedda bebis och mamman <3

William bebis och mamman <3 
(Såhär låg han JÄMT på mig, timma ut och timma in i 3-4 månader)


Ett liv med en allvarlig sjukdom | | 2 kommentarer |
Upp