Torsdag?

Hög puls, mycket slem, segt slem har plågat vår älskling nu några dagar, o detta blir en ond cirkel o leder till en liten ledsen snutt...

Igår verkade det som han mådde betydligt bättre, mot kvällen dock så var slemmet för jävla träligt! Fick liksom inte bort det sista vi hörde, låg hela tiden något kvar o rosslade :/ Vi tänkte ju att det ordnar CPAPen o mat, men då märkte vi ist att han hade sjukt hög puls genom hela måltiden när han sov, låg på ca 160 hela tiden.. Ju mer klockan blev ju värre blev det...
O det värsta va att han låg helt lugn, antingen o sov eller bara låg o tittade sig omkring han låg tillslut mellan 170-200 o ingenting hjälpte, fått panodil utan resultat.. O tillslut va han vara helt otröstlig.
Men sen när vi tog tempen så roade han sig, så där hade vi svaret ÄNNU EN GÅNG, magen :) efter det hade hans puls sjunkit o han hade en jätte fin natt.

Snart ska vi ha möte med två underbara sykepleier, hans primär (stavning?) sykepleier, prata om framtiden o lägga upp en plan, eftersom att vi ÄNTLIGEN börjar närma oss hem ;)

Haft en tjej här nu i två nätter på uppläring, hon verkar helt fantastisk! En philipinsk tjej som har jobbat i fyra år som sykepleier. Hon ar vartbi Norge i 5 månader o imponerade både mig o Patrik med språket :)

Sen tror jag att det kan va så trevligt att den dåliga veckan vill komma på besök!!! Men tanke på att ALLT annat i mitt liv går emot mig så är det väl inte mycket annat att räkna med, Morr! Hoppas på det bästa, men ont det gör det... MEN vad är lite jävla mensvärk?! Ingenting jag sitter o tjuter över, tror inte det spelar nån roll hur jävla ont det gör så skulle jag aldrig mer få för mig att gnälla över sånt! Är bara att bita ihop! Dock vägrar jag äta tabletter när jag pumpar, eftersom jag är LIVRÄDD att han ska få mer obehag än vad han redan genomgår varje dag...
Men herregud, det varar i max en vecka så no probs när man har världens starkaste unga o tänka på :)

Nu sussar han sött o nu kom läkaren in så måste avsluta :)

Att leva på ett sjukhus, Bilder | |
#1 - - Marie - Från en prematurmammas hjärta -:

Bara att fråga på! Ja Neo hade ont efter knapp operationen några dar efter. Han skrek och skrek och vi bad om mer smärtstillande än alvedeon men de ratade sköterskorna så det var oerhört frustrerande.



Ja han kunde inte harkla eller svälja bort det när han var riktigt liten. det var så tjockt och seg, helt sanslöst tjockt, hans ansiktsuttryck varje gång de stoppade ner slangen för att suga av outhärdligt. Sen när han blev större så klarade han av att få bort det själv iom att han lärde sig svälja och hosta bort det. Men han har aldrig kunnat suga, inte kunnat amma eller suga på flaska och kan inte de det än idag. Varit sondfri i 4 månader drygt. Han var sondfri för något år sen men de vart det krångel med hans shunt och 3 op på 2 månader satte sina spår och vi var tvungna att gå över till sondning igen. Men i dagsläget äter han "vanlig" kost. Dock måste allt vara mixat klarar inte av större bitar utan spyr då direkt. Det enda han får i knappen är hans medicin mot förstoppning. Hoppas allt är bra med er <3

#2 - - Petra:

Inget gör mig lyckligare än att höra att ni är på god väg hem! Ni har kommit så otroligt långt!

Önskar jag fick vara hos er och snosa lite på min favoritkille!

Puss på er!

#3 - - Elin:

Go du är Petra ;)

Ska bli så ooooroligt skönt att få flytta hem !!!

PUSS

Upp